DJUR

Människans sätt att behandla det rika arv som utgörs av den enastående däggdjursfaunan i afrika är nedslående.
14 arter eller underarter har utrotats i historisk tid. Av dessa har inte mindre än 9 försvunnit under de 3
senaste århundradena. Där tillkommer 96 däggdjur som är utrotningshotade eller så sällsynta att de lätt kan
försvinna helt. Naturskövlingen i form av utrotning av däggdjur har varit värst i norra och södra afrika, där
10 (5 i vartdera område) har försvunnit i sen tid. Det är visserligen sant att inga däggdjur utrotats i det
tropiska afrika (Madagaskar inberäknat) under de senaste 300 åren, trots de drastiska ingreppen i miljön, men
1 ras (en lemur) troligen måste betraktas som utdöd numera. Den madagaskiska dvärgflodhästen, en av minst 4
madagaskiska däggdjursarter som dött ut, försvann för ca. 790 år sedan. De 3 andra är samtliga lemurer, och
troligen bör ytterligare 11 arter tilläggas, men dessa kan möjligen ha försvunnit innan människan koloniserade
Madagaskar. Men samtidigt måste man hålla i minnet att det tropiska afrika vid det här laget är den sista fristaden
för afrikas vilda djur. Och t.o.m. här är inte mindre än 78 olika däggdjur, 47 på fastlandet och 31 på Madagaskar
i farozonen. I norra afrika är 13 och i södra afrika 5 däggdjur i riskzonen förnärvarande. För afrika med kringliggande
öar beräknas det till ca. 1 640 arter, fördelade på 75 familjer och 15 ordningar. Afrika hör till två av världens sex
djurgeografiska regioner, nämligen den palearktiska, som täcker medelhavsområdet och sahara, samt den afrotropiska
regionen för övriga afrika. Sistnämnda region kallades förr för den etiopiska, en geografiskt missledande benämning.
Madagaskar betraktas ibland som en mer eller mindre självständig subregion. Det finns en del inplanterade däggdjur
i afrika, bl.a.
Manhjort - Krabbmakak eller långsvansad makak - Dovhjort
Mörk mysknäbbmus - Guldfläckig mungo - Brun råtta
Mungo - Svart råtta - Sumpbäver - Vattenbuffel - Grå ekorre
Himalayatar - Mungo - Husmus - Spansk kronhjort

LEJON
Panthera leo

En normal Lejonhane väger i mellan 157-180 kg men en del kan komma upp i 225 kg. Hanen kan bli 2,7 m.
lång och honan 2,4 m. På kortare sträckor kan de komma upp i 48 km / tim. Honan får 3-5 ungar i
varje kull. När ungarna är 3 månader gamla kan de börja äta kött. Förekommer i östra och södra afrika.
De vilar om dagen och jagar om natten.

Lejonens utbredning

LEOPARD
Panthera pardus

Förekommer sällsynt över nästan hela afrika. Storlek och färg varierar från ett område till ett annat,
längd 170-210 cm. Hanen kan väga upp till 85 kg och honan 50 kg. Slank och smidig kropp, färg gulaktig
med bruna cirkelformade fläckar. Lever ensam, jagar om natten och ligger i träd på dagen. Honan är
dräktig i 90-105 dagar och får 2-3 ungar.

Leopardens utbredning

GENETT
Genetta genetta

Liknar ett långsmalt, fläckigt kattdjur med spetsig, rävliknande nos och korta ben. En kam av uppresta
svarta hår längs bakryggen. Avsöndrar en stark myskdoft. Längd upp till 55 cm. Svanslängd 40-51 cm.
Höjd upp till 20 cm. Vikt upp till 2,2 kg. 11 raser varav 6 i afrika. Lever i torra savanner till öppnare
skogar och upp till 2 500 m. i bergen. Nattdjur som lever ensam eller i familj. Dagen tillbringas i ett
hål i marken, i träd, under klippblock eller i täta buskar. Klättrar och simmar utmärkt och är en skicklig
jägare. Äter möss, råttor, kaniner, harar, fåglar, reptiler och andra ryggradslösa djur, frukt och bär.
Honan är dräktig i 10-11 veckor och får 1-5 ungar som intar fast föda efter 6 veckor men fortsätter att
dia i 2-3 månader, är aktiva vid 2 månaders ålder.

Genettens utbredning

SERVAL
Leptailurus serval

ca. 1 m. långt kattdjur med fläckig päls, långa ben och stora öron. Kan väga upp till 15 kg.
Svanslängd 25-35 cm. Är ett natt, skymmnings och gryningsdjur, kan ibland vara aktiv även dagtid.
Lever ensam, men parvis vid brunsten. Honan är dräktig i 75 dagar och får 2-4 ungar. Förekommer
i afrika söder om sahara.

Servalens utbredning

GEPARD
Acinonyx jubatus

Gul med tydliga mörka fläckar. Slank och högbent, litet huvud med 2 vertikala, svarta streck från
ögonen till munnen. Oftast ljusare grundfärg och en korthårig man på halsryggen. Fläckmönstret kan
variera. Längd upp till 1,4 m. Svanslängd 65-80 cm. Vikt upp till 60 kg. Hanen är större än honan.
De jagar dagtid. Nås ej bytet efter 500-700 m. så avbryts jakten. Världens snabbaste däggdjur, kan
nå en hastighet på upp till 120 km / tim. Lever ensam par eller familjevis. Reviret ligger på ca.
8-40 km2. Honan är dräktig i 90-95 dagar och får 1-8 ungar som diar i 6 veckor. Arten
indelas i 7 underarter varav 5 finns på kontinenten, A.j.hecki förekommer norr om sahara,
nästan utdöd, enskilda individer lever i Libyen. A.j.jubatus förekommer i södra afrika,
A.j.raineyi finns i Kenya, A.j.ngorongorensis förekommer i öst och centralafrika,
A.j.soemmeringii förekommer i väst och centralafrika. Ibland räknas ytterligare en underart
till listan, Kungsgeparden (A.j.rex) underartens existens var fram till 1975 oviss. Efter
nyare forskningar blev det klart att dessa djur inte bildar en egen underart utan uppstår på grund
av en mutation i en recessiv gen.

Gepardens utbredning

ÖKENLO
Caracal caracal

Ensamlevande, revirhävdande och aktiv på natten. Den har bra syn och mycket bra hörsel. Pälsens
färg varierar beroende på område, men den är vanligen sandfärgad till rödbrun ovan och vit undertill.
Pälsen är extremt tät för att hålla ute kylan på nätterna. Kroppslängden ligger på 55-75 cm, svanslängd
22-23 cm, mankhöjd 40-45 cm och den väger 16-23 kg. Den går dräktig i 70-78 dagar, får 1-6 ungar per kull,
vanligen 2 eller 3. Lever upp till 17 år i fångenskap.

Ökenlons utbredning

AFRIKANSK GULDKATT
Caracal aurata

Finns från Senegal till Demokratiska Republiken Kongo och Kenya. Kroppslängden är 70-95 cm,
svanslängd 28-37 cm och en vikt på 13,5-18 kg. Pälsen är kastanjebrun till silvergrå,
teckning varierande i typ och utsträckning. Bruna ögon, små och rundade öron och en svans
som avsmalnar mot spetsen.

Afrikanska guldkattens utbredning

VÅRTSVIN
Phacochoerus africanus

Vårtsvin

Den har ett mycket stort huvud. En del hanar utvecklar stora polisonger och ibland skägg samt kraftiga betar.
Den saknar päls. Huden är grå och den springer med svansen lyft rakt uppåt. Längden kan vara upp till 1,5 m.
och svanslängden är 35-50 cm. Den blir upp till 85 cm hög och kan väga upp till 150 kg. De är dagdjur och
lever parvis med de senaste 2 kullarna. Dräktighetstiden ligger på 5,5-6 månader och fortplantningen pågår
året runt men är anpassad till regnperioderna, de får oftast 2 kullar per år och det kan vara upp till 8
ungar men är som regel 2-4 st.

Vårtsvinets utbredning

AFRIKANSK MANAT
Trichecus senegalensis

Den har en rundad, paddelliknande stjärt. Totallängd upp till 3,65 m. och en vikt på upp till 450 kg.
Den lever i varma söt, bräck och saltvatten i vegetationsrika floder, flodmynningar, laguner och grunda
kustvatten ned till 10-12 m. djup. Den lämnar aldrig vattnet. Natt och dagdjur, men aktivast nattetid.
Lever ensam eller familjevis med hane, hona och 1 eller 2 ungar i olika åldrar. På gynnsamma lokaler
håller flera familjer till i samma vattenområde. Vilar på botten eller flytande nere i vattnet. Är
vanligtvis under vatten 1-2 min. i sträck, men oroas den dyker arten i upp till 15 min. Simmar med
vertikala rörelser av stjärten. Framlabbarna används för att gräva på botten, att föra föda till munnen
och att smeka. Använder ultraljud för att kommunicera. Äter ca. 25-40 kg / dygn som består av vattenväxter
av olika slag, havsgräs, också landvegetation som hänger över vattnet. Parning sker året runt, dräktighetstiden
är 5-6 månader. Den enda (sällan 2) ungen föds i vattnet, varefter modern hjälper den upp till ytan för att
andas. Den diar under 1,5 år men kan inta fast föda redan efter några dygn. Ungen vilar ofta på honans rygg
och kvarblir med henne under 2 år. Även hanen deltar i dess omvårdnad.

Afrikanska manatens utbredning

JORDSVIN
Orycteropus afer

Nattaktiv och ensamlevande, rör sig 15-30 km. varje natt på jakt efter föda. Den har några speciella kännetecken,
klorna som är långa och avlångt skedformade med skarpa kanter, nosen förlängd till ett rörligt
tryne, svansen som är tjock, mycket kraftig och naken och används till försvar och stöd när den ställer
sig upp på bakbenen och tungan som är 45 cm lång, smal och klibbig. Kroppslängd 105-130 cm, svanslängd
45-63 cm, mankhöjd upp till 65 cm och den väger 40-65 kg. Den går dräktig i 7 månader och får vanligen 1 unge,
den lever ungefär 10 år i fångenskap.

Jordsvinets utbredning

LAMMGAM
Gypaetus barbatus

Vanligen ensamlevande. 110-115 cm lång, vikt 4,5-7 kg, vingspann 265-280 cm. 1-2 ägg, ruvningstid: 55-60 dagar,
flygfärdiga vid 100-110 dagar. Föda: kadaver, och ben av däggdjur, fåglar och sköldpaddor, gillar speciellt
benmärg. Släpper bytena från hög höjd för att döda dem. Vingarna är långa, smala och svagt framåtböjda. Näbben
är kraftig och böjd i spetsen. Fötterna är starka men ganska klena klor. Stjärten är lång, och tydligt kilformad.
Fjäderdräkten är på fram och undersidan vanligen ljust brungul med orange anstrykning. Vingar och stjärt är mycket
mörka. Svart och mustaschlik mask runt ögon och näbb.

Lammgamens utbredning

Fortsätt

© FOTO - MIKAEL PLAHN