<EMBED SRC="natsang10.mid">
EKVATORIALGUINEA

República de Guinea Ecuatorial / Republiken Ekvatorialguinea

Flagga - Ekvatorialguinea

FLAGGBESKRIVNING
Flaggan är horisontellt tredelad med band i grönt, vitt och rött. Vid den inre kanten finns en blå triangel.
Mitt på flaggan finns landets statsvapen. Överst i statsvapnet finns sex gula stjärnor som representerar
fastlandet och de fem öar som utgör landet. Trädet är ett silkesbomullsträd och under det finns en bandslinga
med det nationella mottot unidad, paz, justitia ("enighet, fred, rättvisa"). Den blå triangeln symboliserar
havet, rött står för oberoende, vitt står för fred och grönt symboliserar jordbruket.

NATIONALSÅNG
Caminemos pisando la senda
Spelas...

NATIONELLT VALSPRÅK
Enighet, Fred, Rättvisa

NATIONALSYMBOL
silkesbomullsträd

LITE HISTORIA
(Kolonialmakt - Spanien)
Fd. Spanska guinea
De två huvuddelarna av Ekvatorialguinea, fastlandsdelen och ön Bioko, hade helt separat historia
fram till 1800 talet, öarna blev spanska 1778 Bioko (förr Fernando Póo tillhörde britterna 1827-43),
Mbini(förr Río Muni) 1900. På Bioko hade bubifolket ett kungadöme före européernas ankomst. På
fastlandet var bland annat folkgrupperna bujeba, belungue och kombe organiserade i olika klansamhällen.
Självständighet 1968, Francisco Maciás Nguema blev president. Enpartisystem infördes 1970. Under honom
kom invånarna att leva i ett veritabelt skräckvälde och då han störtades 1979 genom en militärkupp och
avrättades hoppades många att allt skulle bli bättre. Även om de värsta avarterna försvunnit och landets
styre getts en demokratisk fernissa av Macías efterträdare på presidentposten, Teodoro Obiang Nguema,
råder dock fortfarande stora brister vad gäller demokrati och mänskliga rättigheter. Flerpartisystemet
återinfördes efter folkomröstningen 1991.

Karta över landet

YTA
Land: 28 051 km2
Vatten: 0 km2
LATITUD & LONGITUD
2° 00' N, 10° 00' E
TOTAL LANDGRÄNS
539 km
TOTAL KUSTLINJE
296 km
HUVUDSTAD
Malabo
STATSSKICK
Republik, enhetsstat indelat i 7 provinser
STATSCHEF
President
SJÄLVSTÄNDIGHET
12 Oktober 1968
NATIONALDAG
12 Oktober
FOLKMÄNGD
668 225
BEFOLKNINGSTÄTHET
24,97 invånare/km2
BEFOLKNINGSTILLVÄXT / År
2,641%
ÅLDERSSTRUKTUR
0-14 år: 41,5%
15-64 år: 54,4%
65 år och över: 4,1%
BEFOLKNING SOM LEVER UNDER EXISTENSMINIMUM
---
ARBETSLÖSHET
22,3%
ARBETSKRAFT
195 200
ARBETSKRAFT EFTER YRKE
---
NÄRINGSGRENAR
Olja, naturgas, sågverk
URBANISERINGSGRAD
40%
VÄLSTÅNDSINDEX (HDI)
0,537
SPRÅK
Fang, Igbo, Spanska, Franska
FOLKGRUPPER
Fang, Bubi, Mdowe, Annobon, Bujeba, Fernandiner, Kombe
RELIGION
Kristendom, Romersk-katolsk, Hedendom
SEDER OCH BRUK
Att hälsa länge och ordentligt är viktigt. Ofta skakar man hand och människor står gärna
nära varandra när de samtalar. Man visar stor respekt för äldre och särskilt framstående
personer och vördar också avlidna släktingar. Till vardags äter man sällan kött utan mest
kassavarötter, jams, ris, bananer och jordnötter sådant man kan odla själv. Kassava, som
inte innehåller mycket näring men mättar bra, används ofta i mald form, gari, som man gör
gröt av. Populär är också en röra gjord på malda squashkärnor. Längs kusten kan man få tag
på fisk, annars försöker många dryga ut maten med alltifrån ägg, get eller apkött till ormar,
sniglar och gnagare för att få i sig lite protein.
FN-MEDLEMSKAP
12 November 1968
MEDLEMSKAP I INTERNATIONELLA ORGANISATIONER
ACP, AfDB, AU, BDEAC, CEMAC, CPLP, FAO, FZ, G-77, IBRD, ICAO, ICRM, IDA, IFAD, IFC, IFRCS,
ILO, IMF, IMO, Interpol, IOC, ITSO, ITU, MIGA, NAM, OAS, OIF, OPCW, UN, UNCTAD, UNESCO, UNIDO,
UNWTO, UPU, WHO, WIPO, WTO
KORRUPTIONSRANKING
169
GLOBAL HUNGER INDEX (GHI)
---
LÄS OCH SKRIVKUNNIGHET
Hela befolkningen 87%
Män 93,4%
Kvinnor 80,5%
SKOLGÅNG
8 år
UTBILDNINGSUTGIFTER
0,6% av BNP
HÄLSOUTGIFTER
2,2% av BNP
NATUR, TERRÄNG OCH KLIMAT
Ekvatorialguinea är ett av afrikas minsta länder både till yta och befolkning.
Landet består av en fastlandsdel, Río Muni (tidigare Mbini), och fem öar. Den
största ön är Bioko (tidigare Fernando Póo) som ligger drygt tre mil utanför
Kameruns kust, nordväst om fastlandet. På Bioko ligger huvudstaden Malabo. Mbini
består huvudsakligen av en högplatå, öarna är vulkaniska och bergiga
(på Bioko, pico de basilé, 3 008 m.ö.h.). Tropiska regnskogar, på kusterna mangrove.
Fuktigt tropiskt klimat, medeltemperatur i Malabo 25-26°C, årlig nederbörd 1 800 mm,
vid kusten 4 500 mm. Det är varmt och fuktigt året om, och i synnerhet på ön Bioko
är klimatet påfrestande. Sydvästra delen av Bioko får extremt mycket nederbörd.
VIKTIGA FLODER
Rio Benito, Rio Muni
STÖRSTA SJÖ
---
LÄGSTA & HÖGSTA PUNKT
Atlanten 0 m
Pico de Basilé 3 008 m
NATURFAROR
Våldsamma stormar, översvämningar.
MILJÖPROBLEM
Kranvattnet är inte drickbart, skogsskövling.
KONSTBEVATTNAD MARK
---
NATURTILLGÅNGAR
Olja, naturgas, timmer, guld, bauxit, diamanter, tantal, sand och grus, lera
TOTALA MÄNGD FÖRNYBART FÄRSKVATTEN
26 km3
TILLGÅNG TILL DRICKSVATTEN
Tjänligt: 43%
Otjänligt: 57%
OLJEPRODUKTION
322 700 fat/dag
NATURGASPRODUKTION
6,27 miljarder m3
ELPRODUKTION
92 miljoner kwh
KÄRNKRAFTVERK
Nej
KÄRNREAKTORER
Nej
VATTENLEDER
---
VÄGAR
2 880 km
JÄRNVÄGAR
---
FLYGPLATSER
7 st.
HAMNAR & TERMINALER
Bata, Luba, Malabo
LANDSKOD
GQ - GNQ
LANDSNUMMER
+240
FLYGPLANSKOD
3C
LANDSKOD FÖR MOTORFORDON
---
INTERNETDOMÄN (TLD)
.gq
INTERNETLEVERANTÖRER
9 st.
INTERNETANVÄNDARE
14 400 st.
TV & RADIO
Staten har kontroll över radio och TV med inhemsk etermedia begränsad till 1 statligt ägd tv station,
1 statlig radiostation och 1 privat radiostation som ägs av presidentens äldsta son, satellittv tjänster
är tillgängliga, sändningar av flera internationella programföretag är tillgängliga.
VALUTA
1 Centralafrikansk Franc CFA = 100 centimes
VALUTAKOD
XAF
IMPORT & EXPORT
$7,187 miljarder
$13,65 miljarder
BNP - real tillväxt
7,1%
BNP / capita
$19 300
BNP - sammansättning / sektor
Jordbruk 3,4%
Industri 91,7%
Tjänster 4,9%
UTLANDSSKULD
$1,002 miljarder
SVENSKT BISTÅND
Nej
FLYKTINGAR & INTERNFLYKTINGAR
Flyktingar: ---
Internflyktingar: ---
FÖRSVARSMAKT
Militära grenar
FÖRSVARSUTGIFTER
0,1% av BNP
MASSFÖRSTÖRELSEVAPEN
Biologiska vapen:
Nej
Kemiska vapen:
Nej
Kärnvapen:
Nej
Missiler:
Nej
DÖDSSTRAFF
Ja
SMITTSAMMA SJUKDOMAR
Matförgiftning, Giardiainfektion, Hepatit A, Tyfoid feber, Malaria, Gula febern, Rabies
SANITÄRA FÖRHÅLLANDEN
---
NARKOTIKAHANDEL
---
TIDSSKILLNAD
Samma tid

Tillbaka till första sidan