<EMBED SRC="natsang24.mid">
LESOTHO

Muso oa Lesotho / Konungariket Lesotho

Flagga - Lesotho

FLAGGBESKRIVNING
Flaggan är en trikolor i färgerna blått, vitt och grönt, där det vita bandet är något bredare.
Flaggan har en traditionell huvudbonad från basothofolket i mitten. Det vita står för fred och
grönt står för välstånd. Den blå färgen symboliserar pula, det livgivande regnet som är en avgörande
förutsättning för allt levande i det torra klimatet. Begreppet pula förekommer även i landets valspråk
och i Botswanas flagga. Stråhatten i mitten är en traditionell symbol som även förekom i den flagga
som antogs vid självständigheten 1966. Huvudbonaden mokorotlo är en nationalsymbol som ingår i Lesothos
nationaldräkt, även om stråhatten är av relativt sent datum. Det finns inga bevis på att den har använts
före år 1900, och det var inte förrän under åren kring andra världskriget som huvudbonaden fick större
spridning bland befolkningen. Under 1950 talet användes hatten av politiska ledare som ett sätt att markera
samhörighet med de traditionella stam och byhierarkierna. Huvudbonadens form sägs komma från qiloane, de
bergsformationer som ligger nära thaba bosiu, och ordet mokorotlo kommer från korotla, vilket betyder
"uttrycka meningsskiljtaktigheter". Enligt traditionen brukade kungen eller byhövdingen ta av sig sin
mokorotlo inför avgörandet av en tvist.

GAMLA FLAGGOR
Fd. Flagga
1966
Fd. Flagga
1966-1987
Fd. Flagga
1987-2006

NATIONALSÅNG
Lesotho fatse la bo ntat'a rona
Spelas...

NATIONELLT VALSPRÅK
Fred, Regn, Välstånd

NATIONALSYMBOL
Basothohatt

LITE HISTORIA
(Kolonialmakt - Storbritannien)
Fd. Basutoland
Lesotho har sedan början av 1800 talet dominerats av folkgruppen sotho, som då trängde
undan sanfolket från området och grundade ett kungarike. Under andra halvan av samma
århundrade koloniserades riket av britterna som 1884 skapade kronkolonin Basutoland.
Den brittiska kronkolonin Basutoland blev en självständig stat 1966. När det första
allmänna valet hölls året innan segrade Basutolands nationella parti (BNP). De följande
åren präglades av politiska motsättningar, kupper och perioder av militärt styre. BNP
ledaren Lebua Jonathan blev premiärminister 1965 och dominerade politiken fram till 1986
då han avsattes i en militärkupp. En militärjunta styrde till 1991. Politiska partier
tilläts därefter och 1993 hölls fria val i vilka Basothos kongressparti (BCP) segrade.
Partiledaren Ntsu Mokhele blev premiärminister, men bildade efter en maktstrid Lesothos
kongress för demokrati (LCD), som sedan 1998 innehaft regeringsmakten.

Karta över landet

YTA
Land: 30 355 km2
Vatten: 0 km2
LATITUD & LONGITUD
29° 30' S, 28° 30' E
TOTAL LANDGRÄNS
909 km
TOTAL KUSTLINJE
0 km
HUVUDSTAD
Maseru
STATSSKICK
Monarki, enhetsstat indelat i 10 distrikt
STATSCHEF
Kung
SJÄLVSTÄNDIGHET
4 Oktober 1966
NATIONALDAG
4 Oktober
FOLKMÄNGD
1 924 886
BEFOLKNINGSTÄTHET
71,53 invånare/km2
BEFOLKNINGSTILLVÄXT / År
0,332%
ÅLDERSSTRUKTUR
0-14 år: 33,5%
15-64 år: 61,1%
65 år och över: 5,4%
BEFOLKNING SOM LEVER UNDER EXISTENSMINIMUM
49%
ARBETSLÖSHET
45%
ARBETSKRAFT
854 600
ARBETSKRAFT EFTER YRKE
Småskaligt jordbruk 86 %
Lönearbete i Sydafrika 35 %
Industri och Tjänster 14 %
NÄRINGSGRENAR
Mat, drycker, textil, klädmontering, hantverk, bygge, turism
URBANISERINGSGRAD
27%
VÄLSTÅNDSINDEX (HDI)
0,450
SPRÅK
Engelska, Phuthi, Sesotho
FOLKGRUPPER
Sotho, Européer, Asiater
RELIGION
Kristendom, Lokala religioner
SEDER OCH BRUK
I Lesotho tilltalar människor varandra med familjbeteckningar, en äldre man ska tilltalas
som ntate (pappa), en äldre kvinna som mme (mamma), en jämnårig flicka/kvinna som ausi
(syster) och en jämnårig pojke/man med tilltalsnamnet abuti (bror). Att vara generös och
gästvänlig är viktigt. Västerländsk klädstil dominerar.
FN-MEDLEMSKAP
17 Oktober 1966
MEDLEMSKAP I INTERNATIONELLA ORGANISATIONER
ACP, AfDB, AU, C, FAO, G-77, IAEA, IBRD, ICAO, ICRM, IDA, IFAD, IFC, IFRCS, ILO, IMF,
Interpol, IOC, IOM, IPU, ISO, ITU, MIGA, NAM, OPCW, SACU, SADC, UN, UNAMID, UNCTAD,
UNESCO, UNHCR, UNIDO, UNWTO, UPU, WCO, WFTU, WHO, WIPO, WMO, WTO
KORRUPTIONSRANKING
81
GLOBAL HUNGER INDEX (GHI)
11,9
LÄS OCH SKRIVKUNNIGHET
Hela befolkningen 84,8%
Män 74,5%
Kvinnor 94,5%
SKOLGÅNG
10 år
UTBILDNINGSUTGIFTER
12,4% av BNP
HÄLSOUTGIFTER
13,2% av BNP
NATUR, TERRÄNG OCH KLIMAT
Lesotho är ett litet bergigt land, bara något större än småland. Det ligger helt omgivet
av Sydafrika. Mellan den höga bergskedjan drakensberg i öster och malotibergen och thaba
putsoa i väster skär oranjeflodens dalgång. Vulkaniskt högland, grässlätt, bergsväxtlighet.
Medeltemperatur i låglandet i Januari 20-25°C, i Juli ca. 10°C, årlig nederbörd 700-1 200 mm,
Lesotho har ett utpräglat inlandsklimat. Vintrarna kan bli kalla med snö i bergstrakterna,
medan somrarna är heta. Från November till Mars regnar det normalt ganska mycket, men vissa
år uteblir regnen med svår torka som följd.
VIKTIGA FLODER
Oranjefloden
STÖRSTA SJÖ
---
LÄGSTA & HÖGSTA PUNKT
Mötespunkten för Orange och Makhaleng floderna 1 400 m
Thabana Ntlenyana 3 482 m
NATURFAROR
Periodisk torka.
MILJÖPROBLEM
Överbetning pågrund av befolkningstryck som tvingar in bosättningar i kantområdena,
svår jorderosion och jordutmattning, ökenspridning. Highlands water project kontrollerar
och omdirigerar vatten till Sydafrika.
KONSTBEVATTNAD MARK
30 km2
NATURTILLGÅNGAR
Vatten, jordbruks och betesmark, diamanter, sand, lera, byggnadssten
TOTALA MÄNGD FÖRNYBART FÄRSKVATTEN
5,2 km3
TILLGÅNG TILL DRICKSVATTEN
Tjänligt: 85%
Otjänligt: 15%
OLJEPRODUKTION
0 fat/dag
NATURGASPRODUKTION
0 m3
ELPRODUKTION
200 miljoner kwh från Sydafrika
KÄRNKRAFTVERK
Nej
KÄRNREAKTORER
Nej
VATTENLEDER
---
VÄGAR
7 091 km
JÄRNVÄGAR
---
FLYGPLATSER
26 st.
HAMNAR & TERMINALER
---
LANDSKOD
LS - LSO
LANDSNUMMER
+266
FLYGPLANSKOD
7P
LANDSKOD FÖR MOTORFORDON
LS
INTERNETDOMÄN (TLD)
.ls
INTERNETLEVERANTÖRER
632 st.
INTERNETANVÄNDARE
76 800 st.
TV & RADIO
1 statligt ägd TV station och 2 statsägda radiostationer, regeringen kontrollerar de flesta
privata radio och TV, satellittv abonnemang är tillgängliga, sändningar av flera internationella
programföretag kan erhållas.
VALUTA
1 Loti = 100 lisente
VALUTAKOD
LSL
IMPORT & EXPORT
$2,335 miljarder
$978,9 miljoner
BNP - real tillväxt
5,2%
BNP / capita
$1 400
BNP - sammansättning / sektor
Jordbruk 8,4%
Industri 5,4%
Tjänster 57,3%
UTLANDSSKULD
$690,6 miljoner
SVENSKT BISTÅND
---
FLYKTINGAR & INTERNFLYKTINGAR
Flyktingar: ---
Internflyktingar: ---
FÖRSVARSMAKT
Militära grenar
FÖRSVARSUTGIFTER
2,6% av BNP
MASSFÖRSTÖRELSEVAPEN
Biologiska vapen:
Nej
Kemiska vapen:
Nej
Kärnvapen:
Nej
Missiler:
Nej
DÖDSSTRAFF
Ja
SMITTSAMMA SJUKDOMAR
---
SANITÄRA FÖRHÅLLANDEN
Tillgång till: 29%
Ej tillgång till: 71%
NARKOTIKAHANDEL
---
TIDSSKILLNAD
+1 Timme

Tillbaka till första sidan