<EMBED SRC="natsang43.mid">
SUDAN

Al-Jumhuriya al-Sudan / Republiken Sudan

Flagga - Sudan

FLAGGBESKRIVNING
Flaggan är en trikolor i de panarabiska färgerna rött, vitt och svart, med en grön triangel
vid den inre kanten. Färgerna är de traditionella panarabiska och flaggans uppbyggnad
påminner om flera andra arabiska länders flaggor. Den gröna triangeln vid flaggans inre vänstra
kant återfinns även i Jordaniens flagga. I den sudanesiska flaggan står rött för kampen och
de sudanesiska och arabiska martyrerna. Vitt står för islam, fred, optimism, ljus och kärlek.
Svart representerar Sudan och mahdistupproret i slutet av 1800 talet. Grönt står för framgång,
godhet och jordbruket.

GAMLA FLAGGOR
Fd. Flagga
1956-1970

NATIONALSÅNG
Nahnu Djundulla Djundulwatan
Spelas...

NATIONELLT VALSPRÅK
Segern är vår

NATIONALSYMBOL
Sekreterarfågel

LITE HISTORIA
(Kolonialmakt - Storbritannien)
Nubien, Anglo-egyptiska sudan
I norra riket Kush från 1000 f.Kr till 350 e.Kr. Kristna kungariken från 500 t, under
islamiskt välde från 1500 t. Till Egypten på 1820 t. Nilen förenar Sudan med Egypten,
och förbindelserna går tillbaka till faraonisk tid. Storbritannien ingrep på 1800 talet
i bägge länderna, något som i Sudan ledde till det islamistiskt/nationalistiska mahdistupproret.
Britterna besegrade dock mahdisterna i slaget vid omdurman 1898. Inför Sudans självständighet
på 1950 talet startade ett nytt uppror i det svarta, södra Sudan, riktat mot araberna i norr.
Sudan blev självständigt 1956. Landet styrdes främst från centralregeringen i norra delen av
landet. Ett inbördeskrig mellan norra och södra Sudan utkämpades i två omgångar 1955–1972 och
1983–2005. Kommunistiska värderingar spelade en viktig roll i inrikespolitiken fram till slutet
av 1970 talet, då i stället islamisterna blev starkare. Jaafar Nimeiri tog makten 1969 genom
en militärkupp. Konflikten med kristna tillspetsades igen på 1980 t, Nimeiri avsattes 1985.
I en militärkupp 1989 grep Omar Hassan al-Bashir makten tillsammans med islamisten Hassan
al-Turabi, som under ett decennium var Sudans verklige makthavare. Den islamiska lagen sharia
infördes 1991.

Karta över landet

YTA
1 861 484 km2
LATITUD & LONGITUD
15°00' N , 30°00' E
TOTAL LANDGRÄNS
6 751 km
TOTAL KUSTLINJE
853 km
HUVUDSTAD
Khartoum
STATSSKICK
Republik, förbundsstat indelat i 15 stater (wilayat)
STATSCHEF
President
SJÄLVSTÄNDIGHET
1 Januari 1956
NATIONALDAG
1 Januari
FOLKMÄNGD
35 055 538
BEFOLKNINGSTÄTHET
17,38 invånare/km2
BEFOLKNINGSTILLVÄXT / År
2,484%
ÅLDERSSTRUKTUR
0-14 år: 42,1%
15-64 år: 55,2%
65 år och över: 2,7%
BEFOLKNING SOM LEVER UNDER EXISTENSMINIMUM
40%
ARBETSLÖSHET
18,7%
ARBETSKRAFT
11,92 miljoner
ARBETSKRAFT EFTER YRKE
Jordbruk 80%
Industri 7%
Tjänster 13%
NÄRINGSGRENAR
Olja, bomullsrensningsföretag, textilier, cement, ätliga oljor, socker, destillering tvål,
skor, oljeraffinering, läkemedel, vapen, bilar/lätta lastbilar montering
URBANISERINGSGRAD
40%
VÄLSTÅNDSINDEX (HDI)
0,408
SPRÅK
Arabiska, Fula, Luo, Tigre, Engelska, Kushitiska
FOLKGRUPPER
Araber, Dinka, Fur, Beja, Nuba, Fallata
RELIGION
Islam (sunni), Kristendom
SEDER OCH BRUK
Ett rejält handslag och hälsningen "As-Salaam Aleikum" inleder de flesta möten med en sudanes.
Därefter får man känna sig fram till vilka samtalsämnen som kan lämpa sig och inte bli för
personlig tidigt i en bekantskap. På det hela taget är umgänget mellan människor i Sudan
okomplicerat och liksom i alla muslimska kulturer är gästfrihet en närmast tvingande dygd, så
en utländsk gäst har goda chanser att bli hembjuden till en familj. Det är artigt att åtminstone
vid ett första möte tilltala dem man träffar med en titel, till exempel det allmänt respektfulla
uztaz (för män)/uztaza (för kvinnor), följd av förnamnet.
FN-MEDLEMSKAP
12 November 1956
MEDLEMSKAP I INTERNATIONELLA ORGANISATIONER
ABEDA, ACP, AfDB, AFESD, AMF, AU, CAEU, COMESA, FAO, G-77, IAEA, IBRD, ICAO, ICRM, IDA, IDB,
IFAD, IFC, IFRCS, IGAD, ILO, IMF, IMO, Interpol, IOC, IOM, IPU, ISO, ITSO, ITU, LAS, MIGA,
NAM, OIC, OPCW, PCA, UN, UNCTAD, UNESCO, UNHCR, UNIDO, UNWTO, UPU, WCO, WFTU, WHO, WIPO, WMO, WTO
KORRUPTIONSRANKING
172
GLOBAL HUNGER INDEX (GHI)
21,5
LÄS OCH SKRIVKUNNIGHET
Hela befolkningen 61,1%
Män 71,8%
Kvinnor 50,5%
SKOLGÅNG
4 år
UTBILDNINGSUTGIFTER
---
HÄLSOUTGIFTER
7,3% av BNP
NATUR, TERRÄNG OCH KLIMAT
Sudan är efter Algeriet afrikas näst största land och drygt fyra gånger så stort som Sverige.
Det ligger i nordöstra afrika med en kort kust mot röda havet. En stor del av landet domineras
av saharaöknen, men söderut tar gradvis busksavann över. Största delen av landet utgörs av
nilbäckenet, i nordöst röda havet och kustbergen, i väst darfurbergen (marra 3 088 m.ö.h.), i
söder imatongbergen (kinyeti 3 187 m.ö.h.). Stäpp och halvöken, i norr sand och stenöken, i
söder savann. Vid nilens övre lopp sumpområdet as sudd med stora papyrusträsk. Torrt tropiskt
klimat, i söder regnperiod i April-Oktober. Medeltemperatur i Khartoum i Januari 23°C, i Juni
34°C, årlig nederbörd 155 mm. Klimatet är hett, särskilt i öknarna i norr, fast nätterna där
kan bli kyliga vintertid. Normalt kan man bara räkna med regn i Juli och Augusti. Mellan April
och Juni förekommer ofta sandstormar.
VIKTIGA FLODER
Nilen
STÖRSTA SJÖ
---
LÄGSTA & HÖGSTA PUNKT
Röda havet 0 m
Kinyeti 3 187 m
NATURFAROR
Dammstormar och periodiskt ihållande torka.
MILJÖPROBLEM
Otillräckliga förråd av dricksvatten, djurlivet är hotat av överdriven jakt,
jorderosion, ökenspridning, periodiskt torka.
KONSTBEVATTNAD MARK
18 630 km2
NATURTILLGÅNGAR
Petroleum, små reserver av järnmalm, koppar, krom malm, zink, volfram, glimmer, silver, guld, vattenkraft
TOTALA MÄNGD FÖRNYBART FÄRSKVATTEN
154 km3
TILLGÅNG TILL DRICKSVATTEN
Tjänligt: 57%
Otjänligt: 43%
OLJEPRODUKTION
514 300 fat/dag
NATURGASPRODUKTION
0 m3
ELPRODUKTION
4,323 miljarder kwh
KÄRNKRAFTVERK
Nej
KÄRNREAKTORER
Nej
VATTENLEDER
4 068 km
VÄGAR
11 900 km
JÄRNVÄGAR
5 978 km
FLYGPLATSER
116 st.
HAMNAR & TERMINALER
Port Sudan
LANDSKOD
SD - SDN
LANDSNUMMER
+249
FLYGPLANSKOD
ST
LANDSKOD FÖR MOTORFORDON
---
INTERNETDOMÄN (TLD)
.sd
INTERNETLEVERANTÖRER
70 st.
INTERNETANVÄNDARE
4,2 miljoner st.
TV & RADIO
Sudans regering kontrollerar TV och radio, vilket kräver att båda medierna återspeglar regeringens politik,
TV har en permanent militär censur, en privat radiostation är i drift.
VALUTA
1 Sudanesisk Pund = 100 piaster
VALUTAKOD
SDG
IMPORT & EXPORT
$8,427 miljarder
$7,705 miljarder
BNP - real tillväxt
-0,2%
BNP / capita
$3 000
BNP - sammansättning / sektor
Jordbruk 44,7%
Industri 45%
Tjänster 10,3%
UTLANDSSKULD
$39,71 miljarder
SVENSKT BISTÅND
419 457 000
FLYKTINGAR & INTERNFLYKTINGAR
Flyktingar: 162 000 från Eritrea, 43 000 från Tchad, 11 009 från Etiopien
Internflyktingar: 4 miljoner
FÖRSVARSMAKT
Militära grenar
FÖRSVARSUTGIFTER
3% av BNP
MASSFÖRSTÖRELSEVAPEN
Biologiska vapen:
Nej
Kemiska vapen:
Kanske
Kärnvapen:
Nej
Missiler:
Nej
DÖDSSTRAFF
Ja
SMITTSAMMA SJUKDOMAR
Matförgiftning, Giardiainfektion, Hepatit A, Hepatit E, Tyfoidfeber, Malaria,
Dengue feber, Afrikansk sömnsjuka, Snäckfeber, Rabies, Meningokocksjukdom,
H5N1 (fågelinfluensan)
SANITÄRA FÖRHÅLLANDEN
Tillgång till: 34%
Ej tillgång till: 66%
NARKOTIKAHANDEL
---
TIDSSKILLNAD
+2 Timmar

Tillbaka till förstasidan